Vid årets ”Mötesplats Samhällssäkerhet” vid Kistamässan representerades Svensk Rättsodontologisk Förening (SROF) en styrelserepresentant. Nedan följer en kort rapport om erfarenheterna!

Bakgrund

Konferensen Mötesplats Samhällssäkerhet vänder sig till aktörer och personal verksamma inom samhällssäkerhet, krisberedskap och totalförsvar. I samband med ett varierat utbud av seminarier möts företrädare för myndigheter, organisationer, föreningar och företag. Mötet genomförs årligen och inbjuder till nätverkande, omvärldsbevakning och utveckling inom respektive verksamhet. Behovet av samverkan och erfarenhetsutbyte mellan aktörer för att bidra till ett säkrare och robustare samhälle anses än mer viktigt.

Klimatrisker

Klimatförändringar resulterande i t.ex. stormar, extrema regn och översvämningar samt värmeböljor och torka riskerar inte bara människors liv och hälsa utan även tekniska infrastruktur och våra samhällsfunktioner i stort. Detta ställer krav på samhällets samtliga aktörer när det gäller integreringen av klimatrisker i samhällets generella krisberedskapsarbete. Det är viktigt att planera för olika möjliga framtidsscenarios, t.ex. när det gäller konsekvenser av höjning av havsnivån som följd av graden av uppfyllnad av globala mål för koldioxidutsläpp. D v s det är allmänt känt att havsnivån stiger, men inte riktigt hur snabbt.

Antalet multipla naturhändelser ökar, d v s det är alltmer vanligt med händelser som inträffar antingen samtidigt eller till följd av varandra, vilket medför allvarliga följdverkningar för såväl människor som miljö samt kritisk infrastruktur. Utvecklingen ställer krav på både bättre risk- och sårbarhetsanalyser och en mer klimatanpassad samhällsplanering.

Kommunikation och lägesbild

All krishantering är, i princip, kommunikation. Snabbheten i spridningen av adekvat, korrekt och gemensam information är av avgörande betydelse i samverkan mellan samhällets olika aktörer. En samlad lägesbild är en förutsättning för en god krisberedskap.

Befolkningens tillit till samhällets aktörer är av stor vikt vid spridning av information. Den kan hotas av allmänt förekommande desinformation spridd via bl.a. sociala medier. Allmän tillgång till bl.a. statistik som stödjer korrekt information (sanningen) är därför viktig.

Civilt försvar

Planeringen för uppbyggnaden av det civila försvaret, som en del av totalförsvaret pågår. Där är även frågor som t.ex. civilplikt och krigsplacering av personal aktuella.  Civilplikt är bl.a. viktig för kommunerna och deras möjlighet att klara verksamheten vid höjd beredskap/krig. Andra viktiga frågor är tillgången på reservsystem för energiförsörjning (ffa el) samt beredskapslagring av förnödenheter, inkl. läkemedel och förbrukningsmateriel.

I det civila försvaret kommer företagen få en nyckelroll. Finansieringen av ett nytt civilt försvar är långt ifrån löst, till skillnad mot det militära försvaret där man kommit avsevärt längre. Vidare kan kommunernas uppbyggnad av beredskapen komma att hotas av en möjlig förestående ekonomisk kris (stagnation). 

Psykologiskt försvar

En ny myndighet för psykologiskt försvar inrättas. Regeringens utredning ska redovisa sitt förslag till utformning av den nya (nygamla) myndigheten den 31 maj 2020. Syftet är bland annat säkerställa korrekt information till befolkningen samt att bidra till försvarsviljan. En stor utmaning är hanteringen av händelser i ”grå-zonen”, d v s i en situation när det varken är krig eller riktig fred och osäkerhet råder om vad som verkligen händer i samhället och omvärlden. Tillgång till korrekt information från egna myndigheter är i detta sammanhang av mycket stor betydelse, också förmåga att kunna stävja försök till desinformation via andra (ibland statliga) aktörer.

Underrättelsetjänst

Den militära underrättelsetjänsten lyfte i ett anförande också fram hot kopplat till ”grå-zonen” (se ovan) och risken för ”otydlighet” inom bl.a. information, kommunikation och lägesbild. Så kallad ”icke-linjär krigföring”, t.ex. påverkansoperationer mot det civila samhällets funktioner eller militära operationer, styrda av fientligt inställda statliga aktörer måste kunna mötas med adekvata åtgärder.

Alarmism…eller inte…

I en avslutande paneldiskussion lyftes frågan om dagens aktuella samhällsdebatt angående säkerhet för mycket präglas av ett informationsöverflöd med alarmistiska övertoner eller snarare av stundens allvar. Det konstaterades bl.a. att det visserligen ökade globala välståndet medfört större skillnader, polarisering och maktförskjutningar i vår omvärld, vilket tillsammans med oron för klimatförändringen och den förändrade demografin ställer allt högre krav på tillgång till korrekt information för befolkningen Detta för att säkerställa ett informerat beslutsfattande. Vidare ställer situationen krav på en mångfald av samhällsviktiga investeringar, bl.a. inom totalförsvaret för att bygga förmåga. En förmåga viktig för att skapa försvarsvilja i fred, och syftande till motståndskraft i krig. Sveriges befolkning kan inte välja om, eller när, en kris eller krig drabbar vårt närområde – alla berörs när det händer.

Samhällets krishanteringssystem bedöms behöva viss tid på sig för att kunna verka fullt ut vid en allvarlig händelse eller kris. Det är därför viktigt att invånarna ser över sin egenberedskap/hemberedskap, d v s den individuella förmågan att tillgodose egna grundbehov vad gäller dricksvatten, mat, värme, mat och information. En vecka anges vara den tid som flertalet bör kunna klara sig själva till stor del, eftersom samhällets omedelbart tillgängliga resurser i princip endast räcker till för att hjälpa de som har allra störst behov t.ex. äldre, sjuka och personer med funktionshinder. Avgörande för befolkningen när det gäller att klara detta är förmågan till samarbete och en unison vilja att hjälpa andra (mer resurssvaga) invånare.

Sammanfattning

Vår tids prövningar i form av en osäker omvärld, våldsbejakande extremism, organiserad brottslighet och naturkatastrofer som följd av klimatförändring ställer än högre krav på samhällets krisberedskap. När samhället vid en kris prövas är det viktigt att samtliga samhällsaktörer redan sedan tidigare har identifierat sårbarheter i sina respektive system samt åtgärdat dessa. Detta gäller även varje enskild invånare när det gäller att tillgodose egna grundbehov.

För SROF styrelse/ Urban Rådestad