Rättsodontologins utveckling i Sverige
Gösta Gustafson - Gunnar Johanson

 

 
Några praktiska rättsodontologiska uppdrag
Odontologisk medverkan vi olika arkeologiska undersökningar
Genom mitt avhandlingsarbete åldersbestämning med hjälp av tänderna öppnades en port till arkeologin och antropologin. Man ville ha odontologisk hjälp med ex. bestämning av åldern på osteologiskt material. Det var det betydelsefulla samarbetet med prof. Nils-Gustaf Geijvall chef på Osteologiska Institutionen på Ulriksdals slott som inleddes med Wasa material, bl. a. kranier, separata käkar och tänder från ca. 25 omkomna.
Vi anordnade även kurser i osteologi! antropologi för odontologer.

Andra intressanta samarbetsobjekt var:
Bockstensmannen i Varbergs fästning, mordet på Ärkebiskopen Jacob Erlandsen 1274, identifieringen av Emanuel Swedenborg, granskning av käkar och kranier från Waldemar Atterdags brandskattning av Visby m. flera.

Odontologisk avtrycksmaterial användbara inom kriminologi och rättsmedicin

Odontologiska avtrycksmaterial har ofta använts inom polis- och rättsväsen för att säkra spår, nödvändiga för ett falls slutgiltiga lösning. Vid detta tillfälle skall bara ett av dessa material diskuteras, det för dagen kanske mest aktuella silikonet.

Silikonet har inom odontologin börjat erövra en position som ett avtrycksmaterial av tidigare ouppnådd såväl skärpa som elasticitet, hög kohesion och dimentionell stabilitet. Genom att tillföra en s.k. accelerator vulkaniseras massan. Resultatet blir ett plastiskt, högelastiskt, gummiliknande material.

En mycket viktig egenskap hos silikon är, att man kan avpassa stelningstiden med hjälp av olika mängd acceleratorvätska. En annan betydelsefull egenskap är, att olika färgämnen pulverform kan blandas in i silikonet, vilket ger bättre kontrast vid fotografering både med färg och svart - vit film. Dessa färgstoffer ändrar inte silikonets ursprungliga egenskaper. Man kan även förändra silikonets konsistens genom tillförande av förtjocknings- och förtunningsmedel eller genom att blanda de två pastorna med varandra.

Anledningen till att jag började intressera mig för silikon och dess användning inom rättsodontologin, var behovet att med något avtrycksmaterial reproducera bitmärken och spår från inbrottsverktyg, det senare kanske på grund av det goda samarbete som råder mellan mig och Polishögskolans tekniska kurser.
Silikonet har införts på polisskolans samtliga tekniska kurser.

Sådana bitmärken kan påträffas i material, lämnade på brottsplatsen eller på individer inblandade i våldsdåd, där antingen offret eller den attackerande brottslingen kan uppvisa bitmärket. Av material där bitmärken kan bli funna är de vanligaste ost, smör, bröd och marsipan.
Den ostälskande tjuven föll på eget bett
Brottslingar tycks vara oförmögna att motstå födoämnen såsom ost, korv, frukt och choklad, som de kan finna på brottsplatsen.

I Lundaregionen hade kriminalpolisen att utreda en brottsvåg som träffade Dalby och Staffantorp. Sammanlagt under ett halvt år hade man nästan 20 inbrott att utreda. Samtliga inbrott uppvisade likartade beteende, någon eller några gjorde inbrott, företrädesvis i livsmedels-butiker. Efter väl förrättat värv, lät man sig väl smaka av ex. ost och en öl halsades. Aldrig återfanns fingeravtryck på flaskorna. Tjuven arbetade med handskar.

Vid det första inbrottet i september, fann polisen vid brottsplatsundersökning tandspår kvarlämnad ostbit, Denna medtogs till rättsodontologen, som säkrade spåret, genom att ta avtryck med silikon. Silikonavtrycket kan utan deformation- förvaras under lång tid. Ca tre månader senare inträffade det andra inbrottet, nu i Dalby. Samma beteende, liknande spår av tänder i ost, tömd pilsnerflaska. Ytterligare några månader senare nu vid inbrott i Staffanstorp tar polisen en presumtiv tjuv på bar gärning. Liknande spår i ost etc.

När nu polisen tagit en misstänkt, som häktats, får även rättsodontologen agera genom att ta avtryck av under- och överkäken för att framställa modeller. Dessa skall då ligga till grund för senare jämförelse med spåren i ostbitarna.

När den häktade nu skulle ta plats i min stol, tittar han uppfordrande på mig och säger: "Jag har ju ff. inte bitit i ost". Jag svarade honom:" Är nu polisen så dum så dom anklagar dig för inbrotten med bett i ostbitar, låt mig då få motbevisa deras påstående".

Därmed överlämnade han "munhålan" till mig. Även en vax-bitning togs för att säkra överkäkens förhållande till underkäken i s.k. viloläge. Dessa modeller placerades sedan i s.k. artikulator för att lättare kunna studera överkäks- och underkäkständernas inbördes relationer.

Modellerna av den misstänktes tänder visar också speciella, karakteristiska egenskaper. Så är bägge mellersta framtänderna i överkäken ersatta med en guldbrygga, där de två centrala framtänderna står utanför bågen i förhållande till de bägge mindre de laterala fronttänderna. I underkäksfronten föreligger en markant trångställning.

Vid jämförelsen mellan de tre avtrycken av ostbitarna kan därför följande fastslås: Det föreligger sådana likheter att det är ställt utom allt tvivel att bitningen i alla ostbitar har gjorts av samma individ.

Genom jämförelse mellan modellerna av den misstänktes tänder och avgjutningarna från ostbitarna föreligger stor överensstämmelse.
Ingenting har framkommit som talar emot överensstämmelsen.

Vid delgivningen av bl. a detta bevismaterial erkände den misstänkte: "Kan lika gärna erkänna alla inbrott, får ju ändå samma straff'.

Att en dum tjuv skyddar sina händer mot fingeravtryck visste han, men aldrig hört talas om att tänderna också borde skyddas!

 

 
Sidan 11 av 11

 


Sidorna har tidigare varit pulicerade på Odontologiska fakulteten i Malmö

© Bilder och text tillhör Gösta Gustafson och Gunnar Johanson
Webdesign är utförd av Jörgen Jönsson