Genom mitt
avhandlingsarbete åldersbestämning med hjälp av tänderna öppnades
en port till arkeologin och antropologin. Man ville ha odontologisk
hjälp med ex. bestämning av åldern på osteologiskt material.
Det var det betydelsefulla samarbetet med prof. Nils-Gustaf
Geijvall chef på Osteologiska Institutionen på Ulriksdals
slott som inleddes med Wasa material, bl. a. kranier, separata
käkar och tänder från ca. 25 omkomna.
Vi anordnade även kurser i osteologi! antropologi för odontologer.
Andra intressanta samarbetsobjekt var:
Bockstensmannen i Varbergs fästning, mordet på Ärkebiskopen
Jacob Erlandsen 1274, identifieringen av Emanuel Swedenborg,
granskning av käkar och kranier från Waldemar Atterdags
brandskattning av Visby m. flera. |
 |
Odontologisk avtrycksmaterial användbara inom kriminologi
och rättsmedicin |
Odontologiska avtrycksmaterial har ofta använts inom polis-
och rättsväsen för att säkra spår, nödvändiga för ett falls
slutgiltiga lösning. Vid detta tillfälle skall bara ett av
dessa material diskuteras, det för dagen kanske mest aktuella
silikonet.
Silikonet har inom odontologin börjat erövra en position som
ett avtrycksmaterial av tidigare ouppnådd såväl skärpa som
elasticitet, hög kohesion och dimentionell stabilitet. Genom
att tillföra en s.k. accelerator vulkaniseras massan. Resultatet
blir ett plastiskt, högelastiskt, gummiliknande material.
En mycket viktig egenskap hos silikon är, att man kan avpassa
stelningstiden med hjälp av olika mängd acceleratorvätska.
En annan betydelsefull egenskap är, att olika färgämnen pulverform
kan blandas in i silikonet, vilket ger bättre kontrast vid
fotografering både med färg och svart - vit film. Dessa färgstoffer
ändrar inte silikonets ursprungliga egenskaper. Man kan även
förändra silikonets konsistens genom tillförande av förtjocknings-
och förtunningsmedel eller genom att blanda de två pastorna
med varandra.
Anledningen till att jag började intressera mig för silikon
och dess användning inom rättsodontologin, var behovet att
med något avtrycksmaterial reproducera bitmärken och spår
från inbrottsverktyg, det senare kanske på grund av det goda
samarbete som råder mellan mig och Polishögskolans tekniska
kurser.
Silikonet har införts på polisskolans samtliga tekniska
kurser.
Sådana bitmärken kan påträffas i material, lämnade på brottsplatsen
eller på individer inblandade i våldsdåd, där antingen offret
eller den attackerande brottslingen kan uppvisa bitmärket.
Av material där bitmärken kan bli funna är de vanligaste ost,
smör, bröd och marsipan.
Den
ostälskande tjuven föll på eget bett
|
 |
Brottslingar tycks vara oförmögna att
motstå födoämnen såsom ost, korv, frukt och choklad,
som de kan finna på brottsplatsen.
I Lundaregionen hade kriminalpolisen att utreda en brottsvåg
som träffade Dalby och Staffantorp. Sammanlagt under
ett halvt år hade man nästan 20 inbrott att utreda.
Samtliga inbrott uppvisade likartade beteende, någon
eller några gjorde inbrott, företrädesvis i livsmedels-butiker.
Efter väl förrättat värv, lät man sig väl smaka av ex.
ost och en öl halsades. Aldrig återfanns fingeravtryck
på flaskorna. Tjuven arbetade med handskar.
Vid det första
inbrottet i september, fann polisen vid brottsplatsundersökning
tandspår kvarlämnad ostbit, Denna medtogs till
rättsodontologen, som säkrade spåret, genom att
ta avtryck med silikon. Silikonavtrycket kan utan
deformation- förvaras under lång tid. Ca tre månader
senare inträffade det andra inbrottet, nu i Dalby.
Samma beteende, liknande spår av tänder i ost,
tömd pilsnerflaska. Ytterligare några månader
senare nu vid inbrott i Staffanstorp tar polisen
en presumtiv tjuv på bar gärning. Liknande spår
i ost etc.
|
 |
När nu polisen tagit en misstänkt, som häktats, får
även rättsodontologen agera genom att ta avtryck av
under- och överkäken för att framställa modeller. Dessa
skall då ligga till grund för senare jämförelse med
spåren i ostbitarna.
När den häktade nu skulle ta plats i min stol, tittar
han uppfordrande på mig och säger: "Jag har ju ff. inte
bitit i ost". Jag svarade honom:" Är nu polisen så dum
så dom anklagar dig för inbrotten med bett i ostbitar,
låt mig då få motbevisa deras påstående".
Därmed överlämnade han "munhålan" till mig. Även en
vax-bitning togs för att säkra överkäkens förhållande
till underkäken i s.k. viloläge. Dessa modeller placerades
sedan i s.k. artikulator för att lättare kunna studera
överkäks- och underkäkständernas inbördes relationer.
Modellerna
av den misstänktes tänder visar också speciella,
karakteristiska egenskaper. Så är bägge mellersta
framtänderna i överkäken ersatta med en guldbrygga,
där de två centrala framtänderna står utanför
bågen i förhållande till de bägge mindre de laterala
fronttänderna. I underkäksfronten föreligger en
markant trångställning.
|
 |
Vid jämförelsen mellan de tre avtrycken av ostbitarna
kan därför följande fastslås: Det föreligger sådana
likheter att det är ställt utom allt tvivel att bitningen
i alla ostbitar har gjorts av samma individ.
Genom jämförelse mellan modellerna av den misstänktes
tänder och avgjutningarna från ostbitarna föreligger
stor överensstämmelse.
Ingenting har framkommit som talar emot överensstämmelsen.
Vid delgivningen av bl. a detta bevismaterial erkände
den misstänkte: "Kan lika gärna erkänna alla inbrott,
får ju ändå samma straff'.
Att en dum tjuv skyddar sina händer mot fingeravtryck
visste han, men aldrig hört talas om att tänderna också
borde skyddas! |
|
